Biologisk mångfald eller pesticider

2010-02-08

Kemiska bekämpningsmedel ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Det visar en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.

Antalet åkerholmar och diken har minskat i jordbrukslandskapet vilket skadar den biologiska mångfalden enligt en ny studie från SLU. Foto: Camilla Winqvist

Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning i jordbruket innebär att hälften av växtarterna och en tredjedel av jordlöparna och fåglarna försvinner från odlingsmarken.

Dessutom försämrades den biologiska kontrollen av skadegörare, mätt som antalet utplacerade bladlöss som åts upp av sina naturliga fiender. Alla minskningar var starkt kopplade till användningen av bekämpningsmedel.
 
– Trots ett antal politiska åtgärder inom EU sedan 1990-talets början har man alltså inte lyckats minska de stora negativa effekterna av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, kommenterar professor Jan Bengtsson vid SLU, koordinator för det europeiska projektet.
 
I många områden har mångfalden av biotoper (livsmiljöer) i landskapet minskat drastiskt i och med jordbrukets intensifiering. Häckar, åkerholmar, öppna diken och andra ”icke-produktiva” inslag i landskapet har försvunnit.

På själva jordbruksmarken har användningen av handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel ökat.
 
Forskarna i de nio områdena i Europa studerade effekter av åtta olika förändringar i landskapet, samt tretton faktorer kopplade till intensiteten i markanvändningen på fält- och gårdsnivå.

Studien visade att det främst var användningen av kemiska växtskyddsmedel mot insekter och svamp som genomgående hade negativa effekter på mångfalden av växter, jordlöpare och fåglar.
 
Gårdar med ekologisk odling, som inte använder kemiska bekämpningsmedel, liksom jordbruksstöd som minskar intensiteten i jordbruket, motverkade till viss del dessa effekter för växter och jordlöpare.

Många fåglar, däggdjur, fjärilar och andra insekter söker dock föda över större områden än enskilda gårdar.
 
– Vi tror att det behövs en storskalig förändring av jordbruket, i riktning mot en minimerad användning av pesticider, för att behålla rikedomen av arter i jordbrukslandskapet. Då kan vi också göra det möjligt för naturliga fiender att kontrollera växtskadegörarna, säger Jan Bengtsson i ett pressmeddelande.
 
Studien har publicerats i Basic and Applied Ecology:
”Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland.”

Länk till EU-projektet Agripopes i vilket SLU ingår

(chemicalnet.se)

Tipsa en vän

---