Bakterie som greenkeeper

2010-04-20

Forskningsprojektet Mase har flera aktiva mikroorganismer i sitt växtskyddsstall, bland annat en bakterie mot snömögel på golfbanor. Men vägen till marknad är lång och svindyr.

Snömögeldrabbad golfbana.

Snömögel är en svampsjukdom som drabbar gräset på snöiga och slaskiga breddgrader i form av bruna fläckar, ett gissel för golfbanornas känsliga, gröna mattor. Men forskningsprogrammet MASE - Microbial Activity for a Sound Environment – som går ut på att hitta nyttiga mikroorganismer som skyddar och gynnar olika typer av växter, har funnit en möjlig bot.

– Vi har en gramnegativ bakterie som skyddar gräset från snömögel. Den testas just nu i storskaliga fältförsök i Storbritannien, berättar Margareta Hökeberg, vice programchef på Mase.

Även om försöken blir lyckade är det inte säkert att bakterien, som heter ME700, någonsin når marknaden.

– Mikroorganismer faller under samma lagstiftning som kemiska växtskyddsmedel och att ta fram effektunderlag, toxicitetsunderlag, riskbedömningar och studier kostar flera tiotals miljoner kronor. Det tar minst fem år bara att få den aktiva substansen godkänd och ytterligare minst två år för produktgodkännande.

– Det gäller att ha en stark företagspartner och tillräckligt stor marknad. Det kanske inte räcker med golfbanor, säger Margareta Hökeberg.

Hon vet vad hon talar om. Hon var med och isolerade bakterien Pseudomonas chlororaphis i slutet av 80-talet. Det är mikroorganismen i Lantmännen BioAgris succéprodukter Cedomon och Cerall. Godkännandeprocessen tog åtta år.

– Det var den första bakterien som godkändes som växtskyddsmedel, och de kunde inte mycket om mikrobiologi på de regulatoriska EU-myndigheterna då.

Astrid Mårtensson som handlägger mikrobiologiska växtskydd på Kemikalieinspektionen, tycker att kompetensen kring mikrobiologi räcker hos dem.

– Vi har två mikrobiologer anställda, plus en handfull som delvis studerat mikrobiologi. Jag tycker att vi kan hantera den typen av ärenden utmärkt. Men det är klart att det är ett tungt regulatoriskt underlag att ta fram för den som söker.

Själv har hon precis godkänt en ansökan om ett vaccin mot vissnesjukdomen Almsjuka, baserat på en Verticillium-svamp.

– Eftersom den är godkänd i Holland sedan början av 90-talet fanns redan allt underlag färdigt.

Mase går mot sitt slut. Vid årsskiftet ska det sjuåriga programmet vara avslutat, och totalt tror Margareta Hökeberg att 4-5 nya produkter kommer ur arbetet.

– Det är väldigt spännande; vi har mycket i pipelinen nu. Särskilt kul är det med vår pseudomonasbakterie för ärtväxter som vi håller på att kommersialisera tillsammans med Findus och Lantmännen. Ansökan om produktgodkännande lämnades in vid årsskiftet.

Hilda Hultén

(chemicalnet.se)

Tipsa en vän

---