Ha tid med så`n skit
2010-05-07
Ledare ur Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift nr 4 2010
Det är inte svårt att hitta personer som tycker att det är besvärligt med den nya kemikalielagstiftningen Reach, Registration, Evaluation & Authorization of Chemicals. En del vill helst inte prata om det alls. Väldigt många sidor ska läsas och hela tiden dyker nya frågor upp som i vissa fall inte går att svara på. En röst med Reach-ansvar från leverantörsledet konstaterar lakoniskt att vissa mindre företag säger sig ”inte ha tid med så`n skit”.
Då vill jag understryka att Reach är en av de mest omfattande förordningarna från EU hittills, med målet att vi ska försöka ta kontroll över samhällets omfattande hantering av kemiska ämnen i varor och produkter. Det måste vara en tuff och krävande uppgift för många. Reach är den enda EU-förordning som har fått en egen EU-myndighet. Alla de företag som tillverkar, importerar, distribuerar och använder kemikalier berörs, dvs de flesta tillverkande företag.
Reach har inneburit ett ökat samarbete inom Europa mellan olika branscher, organisationer och företag. Miljöavdelningarna har fått högre status. Reach är inte längre ett projekt inom företaget utan en mer kontinuerligt pågående verksamhet i nivån direkt under vd. Citerat ur det branschövergripande samarbetet med namnet Reach Out. Uppenbarligen finns en stark vilja att få Reach att fungera och en övertygelse eller åtminstone en förhoppning att önskat resultat ska uppnås till slut, därför att det är nödvändigt.
Kemin i våra dagliga produkter, som är väldigt många, vissa tycker för många, hoppar upp och slår oss i ansiktet rätt ofta. Varje gång frågan ställs på sin spets måste den tillverkande industrin upp till försvar, defensivt. Om vi som konsumenter väljer att köpa tre billiga bomullströjor istället för en dyrare där hela tillverkningskedjan är kontrollerad så bidrar vi till problemet. Kontroll kostar. Vill vi ha rent vatten och ren luft, hållbart nyttjande av råvaror och kemiska produkter som fungerar bra men inte skadar hälsa och miljö, då måste vi betala för det.
913 000 träffar ger en sökning på orden Saab och nedläggning. AstraZeneca och nedläggning Lund ger 16,700, utan Lund blir det 63 000. Oron och upprördheten över hot mot bilindustrin, som ändå är en tveksam framtidsbransch, är så mycket större än över att Sveriges enda stora läkemedelsföretag stänger en modern forskningssite. Det sker i samma veva som uppgraderingen av forskningslaboratoriet MAX IV går in på upploppet och det står klart att Lund blir värd för den europeiska jätteforskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, ett flervetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Därför måste vi fortsätta att vara upprörda.
