Nobelpriset i kemi är ett mycket ädelt pris att vinna och något många kemister drömmer om. Det första nobelpriset delades ut år 1901 och under årens gång har 115 priset delats ut, ibland till en ensam pristagare och ibland till flera personer som har samarbetat.
I den här artikeln presenterar vi fem vinnare av nobelpriset som på ett eller annat sätt sticker ut från mängden. Många av pristagarna har arbetat med olika kemijobb, många har även varit professorer inom flera ämnen.
1. Jacobus Henricus van ’t Hoff – år 1901
Han var den allra första nobelpristagaren i kemi och tilldelades priset för sina upptäckter om de lagar som styr viss kemisk dynamik och osmotiskt tryck. Han var född i Rotterdam i Nederländerna och verkade som professor i kemi, mineralogi och geologi vid universitetet i Amsterdam.
2. Marie Curie – år 1911
Marie Curie var den första kvinnan att tilldelas ett nobelpris och är också den första personen och enda kvinnan som tilldelats två nobelpris. Sitt nobelpris i kemi fick hon för upptäckten av grundämnena radium och polonium.
Hon tilldelades även nobelpriset i fysik 1903 tillsammans med sin make Pierre Curie och Henri Becquerel.
3. Linus Pauling – år 1954
Linus Pauling är den enda som ensam har fått ett nobelpris tilldelat två gånger. Nobelpriset i kemi fick han för sin forskning inom kemiska bindningars natur och kartläggning av komplexa föreningars struktur.
Sitt andra nobelpris fick han tilldelat år 1962 och denna gång var det fredspriset för sin kampanj mot ovanjordiska kärnvapenprov.
4. Paul J. Crutzen, Mario J. Molina & F. Sherwood Rowland – år 1995
Dessa tre herrar fick tillsammans ta emot nobelpriset i kemi för sitt arbete inom den atmosfäriska kemin, speciellt rörande formationen och upplösningen av ozon. Ett arbete som varit mycket viktigt inom miljökemin.
5. Emmanuelle Charpentier & Jennifer Doudna – år 2020
År 2020 var första gången endast två kvinnor tilldelades nobelpriset i kemi tillsammans. Priset blev de tilldelade för utveckling av en metod för genomeditering. Med hjälp av deras metod kan forskare med hö precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer.
Detta i sin tur kan leda till nya cancerterapier och att göra verklighet av drömmen att kunna bota ärftliga sjukdomar.